Vårkänslor
Jahapp... Nu är vårkänslorna igång igen. Jag tänkte jag skulle skynda mig hem och hinna ta en snabbtur innan mörkret kom, men tji fick jag! Blåsan kände ju direkt att jag var stressad och stissade upp sig ännu mer. Självklart kom jag på i all hast att jag skulle ha sporrar på mig. Smart Mickis, mycket smart! Eller kanske inte...
Ut på vägen for vi i väldigt rask skritt med pigga öron. När han hörde Oliwer gnäcka började den tickande bombem vakna. Ner med huvdet, ruskade frustrerat på det och sen kom det en härlig bock. Inte till mattes förtjusning dock.
Jag började då genast sätta honom i arbete så han fick koncentrera sig på något vilket han uppskattade, men det var bara för en liten stund, sen var det tråkigt. Det var bara att börja trava på en gång, hopp och studs blev det där med. Han är ju rolig min lilla grabb, inget illa menat utan bara lycka i kroppen. Dock var jag tvungen att stanna och plocka av mig sporrarna bara för att jag skulle slappna av. Så jag lät honom springa några varv runt mig, hej och hå vad det bockades.
När jag väl var uppe på honom igen så styrde jag rätt över kalhygget bara för att han skulle få något att kocnetrera sig på. Det fick han för tillslut blev han så trött att han bara ställde sig, hjärnan gick på högvarv. Haha tokstollen.
Trött kille